Här reder vi ut begreppet reporänta, vad det är och hur det används.
Reporänta, eller styrränta som den också kallas är den ränta Riksbanken sätter för att styra marknadsräntorna.
Reporäntan är ett verktyg för att kontrollera inflationen (värdet av pengar). Målet för inflationen är 2% per år. Om inflationen ökar förlorar pengarna sitt värde snabbare.
Reporäntan är den ränta som Riksbanken tar ut när de lånar ut pengar till bankerna. Det är reporäntan som sätter prisnivån på privatlån, företagslån och bolån. När reporäntan är låg, eller t.o.m negativ är det låga räntor på utlåning till konsumenter och företag.
Det ursprungliga begreppet är reporänta och kommer från engelskans "repurchasing agreement", eller återköpsavtal, och kallas kortfattat "repa". Reporäntan kom till 1994 tillsammans med inlåningsräntan (den ränta bankerna får hos Riksbanken i 7 dagar).
Eftersom räntan styr förändringar på marknaden kallas den även styrränta.
Innan reporäntan användes marginalräntan för att styra inflationen.
Varje månad gör Riksbanken bedömningar på hur framtidens konjunktur kommer se ut. Det betyder i princip att Riksbanken siar om framtiden när reporäntan bestäms för att kontrollera ekonomin. Riksbankens styrning får oftast inte effekt förrän om 1-2 år.
Om Riksbanken vill att inflationen skall gå ned höjs räntan och om den skall gå upp sänks reporäntan.
Utlåning till konsumenter och företag berörs av hur hög eller låg reporäntan är. En hög reporänta ökar räntan hos långivare. Detta har en stor inverkan på bolån eftersom lånebeloppen oftast är på flera miljoner. Om reporäntan är låg är det billigare att amortera av bolånet.
När du ansöker om ett privatlån, företagslån eller bolån måste du ha i åtanke om reporäntan höjs eller sänks. Ett bolån kan verka väldigt billigt med låg reporänta, men vad händer när det kommer en höjning? Budgetera alltid in så att du kan betala månadsbeloppet på lånet med en höjd ränta. Annars kan du bli tvingad att sälja av ditt nya hus!
Om du tar ett privatlån med rörlig ränta kan bankerna inte ändra din ränta hur som helst. En ränteändring påverkas pga bankernas kostnad för att låna ut pengar, en så kallad upplåningskostnad. Exempelvis när reporäntan ändras påverkas den rörliga räntan.
Privatlån blir inte mycket dyrare vid en höjning av reporäntan eftersom beloppen är mycket mindre än exempelvis bolån. Reporäntan höjs inte med 10% åt gången. Det skulle innebära en stor chock för många låntagare.
Eftersom storbankerna använder pengar på kunders sparkonton för utlåning påverkar reporäntan även kostnaden för utlåning då sparkontonas räntor ändras.
Läs mer om reporäntan på Riksbankens hemsida.
